Om

Kooperativt lärande

Kooperativt lärande är både ett arbetssätt och ett förhållningssätt som grundar sig på ett samarbetsinriktat lärande där eleverna använder varandra som lärresurser. Språket och interaktionen står i centrum för lärandet där man genom att formulera sig språkligt och sammanfatta sina kunskaper i dialog med andra, befäster kunskapen. Inlärningen är således inte något läraren gör åt eleverna utan något eleverna gör i interaktion med varandra.

Man använder strategier och strukturer för att organisera lärsituationer där både samarbetsfärdigheter tränas och kunskap befästs. Strukturerna skapar tydliga ramar för hur eleverna ska interagera med varandra och gör modellen således både lärarstyrd och elevcentrerad. Strukturerna är innehållsfria och kan på så sätt användas i alla ämnen och i alla åldrar från f-klass till vuxna.

Eleverna arbetar i heterogena par eller grupper och tränar sig att coacha, ta eget ansvar, lära av och lyssna på varandra i organiserade former. Vinsterna är ett klassrumsklimat där alla känner sig delaktiga, inkluderade, blir engagerade och tar ansvar för både sina handlingar och sitt lärande. Detta arbetssätt får barnen att känna samhörighet i klassen, skapar trygghet och ger dem modet att våga gå utanför sin komfortzon, med resultatet att de utvecklas både socialt och kunskapsmässigt.

Kooperativt lärande har redan använts internationellt under flera decennier med stor framgång. Forskningen visar på både ökad kunskapsmässig, social och kognitiv utveckling. Genom att eleverna samarbetar och stödjer varandra skapas en positiv och trygg lärmiljö. Ett demokratiskt och samarbetsinriktat tänk ger större acceptans för andra. Barn med olika sorters svårigheter som arbetar med KL har visat sig ge märkbara förbättringar bl a en snabbare språkutveckling.

Kooperativt lärande är en modell som är enkel att implementera i det vi redan har som fokusområde i svensk skola t ex inkludering, språkutvecklande arbetssätt, tydligt ledarskap, genrepedagogik och formativ bedömning. Den går också i linje med John Hatties forskning som lyfter fram samarbetsinriktat lärande och Dylan Wiliams teori att aktivera eleverna som resurser för varandra. Modellen ger lärare verktyg och  förutsättningar att genomföra sitt dubbla uppdrag som kunskaps- och värdegrundsförmedlare.

Framgångsfaktorer för en bra implementering av KL på en skola

Implementering av KL bör ske under en längre period (minst ett år) där workshoparna återkommer och möjligheter ges att följa upp och fördjupa sina kunskaper i KL.

All personal som arbetar med eleverna, rektorer och elevhälsan är med som deltagare på workshopen.

Att personer med ledningsfunktioner är goda förebilder och använder kooperativa strukturer och strategier under ordinarie konferenser och möten.

Att lärarna uppmanas att tillämpa någon form av KL i sin egen undervisning mellan workshoparna.

En handledare på skolan som lyfter, följer upp, inspirerar och stöttar implementering av KL mellan workshoparna.

Utbildningsledare Liz Fristedt

Jag är legitimerad sv/eng/fra-lärare och har en mångårig bakgrund både som ämnes- och klasslärare i grundskolan. I mina tjänster har jag under åren även innehaft roller som förstelärare och pedagogisk utvecklingsledare. Idag arbetar jag med implementering av Kooperativt lärande på skolor runt om i Sverige i egenskap av utbildningskonsult och ICF Coach. 

Min utbildning har jag från Danmark och USA och är även styrelsemedlem i KoLiS, det svenska nätverket för att utveckla och sprida  Kooperativt lärande i Sverige. Jag har initierat och varit delaktig i översättningen av den första kooperativa boken utgiven på svenska: Kooperativt lärande – samarbetsstrukturer för elevaktiv undervisning (Studentlitteratur, 2017) och tillsammans med illustratör Frida Petersén har jag utvecklat ett kooperativt visuellt bildstöd. Ett material för att underlätta implementeringen av KL både för lärare och elever. 

Min personliga drivkraft är att utveckla och sprida det kooperativa lärandet och förhållningssättet vidare i Sverige. Jag vill ge lärare ett verktyg att effektivisera och utveckla sin undervisning och samtidigt integrera värdegrundsarbetet i sin undervisning. Resultatet blir trygga och stimulerande lärmiljöer där alla elever får en möjlighet att utvecklas både socialt och kunskapsmässigt. I min egen praktik har jag funnit att detta kan uppnås genom en KL-baserad pedagogik. 

Liz Fristedt